Pelargoner

Har precis återvänt från vischan, dvs. en bystuga bortom staden. En intressant tillställning ägde rum. Ett fyrtiotal damer och tre äldre herrar samlades för att åhöra en trädgårdsguru som pratade om frön, sticklingar och jord (härlig är jorden - här ligger jorden...)
Ett muntert sällskap med samma intresse, att pyssla med odling av div. grönt.
Jag skrev så pennan glödde för att komma ihåg alla praktiska tips han gav.
En annan som också skrev var en dam som hanterade en dator som kastade sina stora bokstäver på en skärm avsedd för hörselskadade. Dessa stackrarna behövde en stor portion fantasi för att hänga med i vad som sades, ty damen vid datorn hade varken hastighet i tangenthantering eller minne till vad som sades. Så texten som kom upp hade ytterst lite med det som sades att göra.
- När du stoppa fröna i jorden (på brett dalmål) ska du se till att du inte får besökare. (damen vid tangentbordet kastade inte ett öga på det hon skrev) - Nä, du ska inte täcka fröna med vatten eller , nä det var jord.... äsch, ni förstår. (det sa han inte....)
Under kvällen lyckades hon uppfinna ett stort antal nya plantor - det är svårt med stavningen, inte sant?
Mårbacka - Mårbräcken
Lyckoklöver - Lyckoklave

Det där med pelargoner - är det ett typiskt ålderstecken, att man med 50+ plötsligt samlar på sig kruka efter kruka med dessa växter och pysslar om dem som spädbarn. (hur tar man en stickling på spädbarn??) Tidigare ansåg jag dessa plantor som nedskräpande och illaluktande växter som står i alla fönster - helt utan fantasi. Föga anade jag då hur många varianter det finns och hur kul det skulle kunna vara att se en liten bladplutt växa till en fullstor och ständigt blommande växt. Inte heller hade jag en aning om att det finns så många "galningar" som mig.

Jag har bara lite problem med att hålla mig till alla dessa expertistipsen:
- Med vass kniv.... - äsch, en slö sax duger väl....
- Skär av under bladet... - jag klipper där saxen hamnar.
- Stoppa ned i en torvbricka... Vafför då? Jag har ju massvis med krukor med gammal jord som är synd att slänga.
Och se där, det blir plantor.... Vad bryr de sig om vassa knivar eller torvbrickor..?

Och så slutade kvällen med två nya pelargoner till min samling - Nisse 45 och Nisse 46.
(det där med namnen och jag går inte ihop. Skriver jag inte upp dem så är de för alltid borta ur minnet). Och svårt blir det med rekonstruktion eftersom alla pelargoner ser ju annorlunda ut på foto.

Gonatt!!